Anna och simningen

Har på senaste tiden fått frågan om hur länge jag simtränat. Svaret är sedan veckan efter Vasaloppet, alltså drygt 4 månader. Det finns en historia dock om Anna och simningen. Sätt er tillrätta så ska ni få höra.

Min mamma är rädd för vatten så det var upp till pappa att lära oss simma. Han var av åsikten att han sätter oss på ryggen och dyker så lär vi oss antingen att simma eller så blir vi bra på att hålla anda och oavsett vilket så är det ju bra. Jag vet inte rikgit hur det gick för mig, jag är väldigt bra på att hålla andan under vattnet men jag blev också arg på lekisfröken när jag var 4-5 år för att jag var tvungen att ha på simdyna för jag kunde minsan simma.

Hemma i byn var att gå på badet lite av det enda man kunde roa sig med. Det kostade 5kr och badet öppnande kl 17, jag var alltid på plats 16.30, man vill ju inte komma försent. På tisdagar och torsdagar var det långbad då var det öppet till kl19.  När man vuxit i från att leka med alla madrasser och plastpingviner så kunde man simma korpen. Då skulle man simma 12 längder i bassängen som var 12 meter och skriva upp sig nummer i blädder blocket. Målet var att komma tre för inge kunde slå Aili och blind Elsa, två då 70 åriga tanter som jag tror fick extra prickar. Jag gjorde tog också alla simmärken man kunde ta i vår 12 m långa bassäng.

Sedan försvann simningen. Fast jag har alltid haft en dröm om att simma. Så för drygt 3 år sedan så gick jag en sådan där crawlkurs på Eriksdalsbadet, hade aldrig simmat crawl förrut. Det var kul faktiskt och jag lärde mig ganska snabbt, fick tillslut ha en egen bana. Men sedan försvann simningen igen, simmade visseligen en gång i veckan under förra sommaren.

Så nu när jag ändå skulle göra Vansbrosimningen så passade jag på att ta lektioner med Josefin Lillhage för att jag ville lära mig tekniken ordentligt. Det har varit väldigt givande. När vi började simmade jag 50m på 56sekunder. Inte så bra, nu gör jag det på under 40sek. Så man kan ju säga att det varit en utveckling...

I går simmade jag i utebassängen på Eriksdalsbadet, var lite knäck efter mitt första utepass faktiskt. Så jag bestämde mig för att det skulle bli 3 km, 60 längder. Jag malde på i min traktorfart fram och tillbaka. Det tog ca 53 minuter och men jag kände att jag kunde ha simmat fortare så det var en riktigt skön känsla.
Idag lurade jag över Anna hit och vi körde sälskolning eller simning i öppet vatten. Vet inte om det var vattnet som var varmare eller var det var men ingen panik. Fick en bra känsla och vi körde på i ca 40min.
Ett bra pass helt enkelt.

Anna och Anna efter simningen.