Vansbrosimmet 2012- Vissa når sina mål, andra…

krossar dem...

Ja, det officiella målet för Vansbrosimmet för min del var ju 1.05 endast av den orsaken att storebror gjort 1.06. Såklart så fanns det ett inofficiellt mål, ni vet det man drömmer om men inte vågar berätta för någon för mig var det att komma under timme. Oj så mäktigt det hade varit!
Ibland ska ni veta så överträffar verkligheten drömmarna, jag satte handen på plattan och tiden stoppades på 49:54!
Men som sig bör så tar vi det från början. Morgonen började som det gör för mig innan lopp, mår dåligt och försöker peta i mig frukost, oftast blir det en ner två upp om ni förstår. Eftersom jag var i startgrupp 3 så kom vi till Vansbro innan allt kaos började. Bytte om i lugnt och ro bland vad jag såg som galet snabba simmare.
Hade gärna velat hoppa i vattnet och köra lite innan starten gick men det gick liksom inte att komma åt vattnet om man inte gick en rätt bra bit bort, jag började gå men kände mig sedan för stressad och nervös och gick tillbaka. Tog inte länge innan det var min startgrupps tur. Starten är ju omgjord så man går in i ”startområdet” och plingar sitt chip för att visa att man kommit till start sedan har man en liten stund på sig att plinga det igen och hoppa i.
Tog det lugnt, stoppade i öronpropparna, bad en still bön, plingade chippet och hoppade i. Första reaktionen var en chock- iskallt! Hade redan bestämt mig för att köra det första 100m bröstsim för att slappna av och så att folk skulle skingra sig. Jag upplevde det som rörigt i starten. Det kalla vattnet och stressen fick min hals att knyta sig.  För ett tag släppte jag allt som hade med tider att göra och tänkte: målet är att komma i mål!
Fick en hand i ansiktet, en hård fot i magen, någon låg över mig, en fot i huvudet.  Det tog säkert över 500 m innan jag fått ordning på mig själv bara och jag varvade bröst och frisim och försäkte hitta någon form av ”fil” att simma i. Det var nog inte förrän nästan vid första porten som jag fått ordning på min simning och kunde börja köra. Tur att jag inte visste då att det nästan gått 1km då hade jag blivit deprimerad. Sedan släppte det, jag kom in i min bubbla, hittade min traktorfart, fokuserade på tekniken. Hörde Josefins röst i huvet om att simma brett med armarna. Kändes bekvämt och jag kunde öka upp lite ovan den där ”bekväma farten” märkte att jag började köra om fler och fler.
Ibland var det riktigt trångt, vet att jag nog också utdelade någon spark och någon hand och vid ett tillfälle simmade rakt upp på någon för att man inte såg. Så dök den upp- dubbelbron som jag visste markerade ca 1 km kvar och jag hade mycket kraft kvar så jag ökade lite till. Allt bara stämde då, simmade in mot den strömma sidan. Det var inte jätte strömt men det krävdes ändå  mer kraft för att hålla farten.
En man i en båt sitter med en skylt där det står 873m (tror jag) och så visade han klockan typ 11. Tänkte att oj, detta kan nog gå under timmen! Men lite för tidigt att köra en spurt och lite svårt också för det var folk lite överallt. Simmade som ett fyllo, kors och tvärs. Hade faktiskt ingen aning om vad som var fram och bak ett tag. Såg sambon på stranden och antagligen kände jag att det var läge att imponera lite så jag gasade på lite till. När det var 200m kvar, tänkte jag 4 längder det är bara och kör och då gick det nog rätt snabbt.
Upploppet, jag ligger först där i mitten...
Jag kände mig glad när jag slog handen i den där plattan och tog mig upp, jag har nog simmat på under 1 timme tänkte jag. Så hör jag Johnny ropa 49.54, tänkte att han ropade 59:54 och tänkte det blev under timmen.
Tittar ni noga ser ni mig slå handen i plattan efter 49:54
Sedan hörde jag 49:54! Va? Jag är du säker? Hur det du det? Ja, det fanns tydligen resultatlistor.
Galet, jag fick lite tårar och kände mig så stolt! Tänka sig att jag simmade så snabbt och jag som var så orolig att inte platsa i sub 55 gruppen så fanns 49:54 i mig bara väntandes på att komma ut.

6 kommentarer:

  1. WOW vilket lopp, vilken simmare du är! Grattis till en superprestation! Grymt bra simmat! Härligt! :)

    SvaraRadera
    Svar
    1. Tack, glad och förvånad. Ja kanske är det simmare man är...

      Radera
  2. Imponerande! Grattis! Bra jobbat!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Tack! Kanske har man talang för nåt!

      Radera
  3. Imponerande, vad snabbt simmat! Kul att du nådde ditt mål med så stor marginal :) Lycka till med de tråkiga boll-övningarna nu ;)

    SvaraRadera
    Svar
    1. Tack! Jag är otroligt förvånad själv! Japp... ska ta tag i tvättbrädan nu. Fast är det inte så att en gummiboll flyter bättre än en tvättbräda?

      Radera