Trots att jag i måndags körde Super 1000-ingar med Runday så är och förblir tisdagar intervalldag. Kom hem efter jobb för att byta om när regnet började ösa ner. Jag är känd för att byta om långsamt, ser själva ombytandet som en del av den mentala uppladningen, extra länge tar det så klart innan intervallpass och riktigt långa långpass. Så igår tog det väl kanske 45 min att få på sig träningskläder, pulsklocka och sätta fast håret. Den mentala uppladdningen bestod av både piskor och morötter- "Fan, Anna du är inte gjord av socker" och "Du är den hårdaste av alla jävlar"
På schemat stod denna regninga kväll vanliga 1000-ingar, 7 stycken. Alla skulle gå snabbare än 4.30 fart hade jag bestämt. Så det var väl inte mycket mer än att köra.
Alla utom den 4:e gick enligt plan. Vilan mellan setten var 1 minut eller att pulsen sjunkit med 40 slag, så det blev inte en minuts vila. Tog en längre vila på 2 min efter den 4:e intervallen som ju gått långsammare, så till den 5:e var jag uppe i fart igen. Kändes bra pulsen låg precis vid mjölksyra tröskeln och det var som sagt inte förrän vid den 4:e som benen blev stumma men det gick bort snabbt.
Regnet öste ner under hela passet och nedjoggen gick i 5-fart. Blöt men lycklig kom jag hem.
Observera kepsen på mitt huvud, att ha på den i regnet var smart eftersom det hindrade regnet från att komma i ögonen. Nike daycap köpt på XXL-sport för 189kr
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar