Som jag väntat på denna bok ” Born to run- jakten på löpningens själv” av Christopher McDougall. Ibland när man längtar efter något så blir man lite besviken när man väl får den, denna gång blev jag det inte. Nästan från första sida så var jag fängslad. Boken blandar PR för barfota löpning med att redogöra för forskning inom såväl morfologi som antropologi vilket mixas ihop med en redogörelse över några av USA:s bästa ultralöpare och deras prestationer. Det som binder samman hela boken är ett lopp men också det som kanske karakteriserar vår värld - sökandet. Denna gång efter löpningens själ.
Boken speglar dagens samhälle på flera sätt vi har den skadedrabbade Christopher (boken är självbiografisk) som söker efter ett sätt att kunna springa och vara skadefri samtidigt som man kan ana att han också letar efter ett scoop för att främja sin karriär. Detta för honom till Mexiko och till Kopparkanjonen här lever tarahumaraindianerna som på något sätt fortsatt att leva avskilt från den moderna civilisationen. Centralt i deras sätt att leva och vara är löpningen och inte vilken löpning som helst utan ultralöpning i tunna sandaler. Här lever också Caballo Blanco en västerländsk man med ett mystiskt förflutet som gett upp sitt liv i det moderna samhället för att leva som tarahumaraindianerna och äga sig åt löpning och åt överlevnad. Han har alltså gjort det som många av oss kanske drömmer om, gett upp den ”moderna världen” som kretsar kring Iphone, bloggar och Facebook för att bara leva och vara.
När man läser boken slits man mellan att man inte vill lägga ifrån sig boken och att det enda man vill göra är att lägga ifrån sig boken och springa, inte springa Kungsholmenrunt utan springa i det fria. En del av bokens behållning är också att den inte bara fokuserar på dem som är bäst den lyfter fram att de som är bäst inte alltid har varit bäst. Det inger hopp.
Le när du springer och du kommer nå längre än du tror!
Här hittar du ett klipp om tarahumaraindianerna
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar