Den är omkring 175 cm lång och väger just nu omkring 66kg. I vissa perioder har den varit mycket mindre, i andra perioder har den ställt upp på att den skall tävla i tungviktsklassen och då varit större. Ena gången 52 kg andra gången 73 kg. Från att ha fått hårda sparkar och slag på sig 6 gånger i veckan, har den också fogat sig i att lyfta mycket tunga vikter och nu skall den också kunna springa snabbt.
Min kropp har höga krav på sig, helst skall den klara dessa tvära kast på nolltid, utan att klaga, den ska prestera! När den inte klarar saker som 21,1km på under 1,45 eller 10km på under 45 min så blir jag lite arg på den. Jag tycker helst att jag ska klara det direkt. Jag menar egentligen har den väl inte så många andra uppgifter som tar upp dennes tid? Aktivt arbetar den kanske 3 timmar om dagen, då kan den väl göra det ordentligt, det är väl inte för mycket begärt?
När jag fått frågan om vad som är mitt mål med all träning, efter att jag slutade tävla, så har jag svarat att jag vill kunna göra allt jag får för mig utan att min kropp eller min fysik skall vara ett hinder. Min kropp fixar mycket det är inte det, men ibland är den lite av en gnällkärring, faktiskt.
Visst ibland säger min kropp åt mig saker som att det gör ont eller att något inte känns bra, men jag tycker att den kommer med dessa påpekanden lite väl sent. Som med ryggskotten, man kan inte bara nämna något i förbifarten, köra på som vanligt och då tro att alla uppfattat att man är missnöjd. Jag brukar säga till min kropp att jag hör vad den säger, för det gör jag. Oftast får jag dock svaret tillbaka att jag kanske hör men inte lyssnar.
Efter att vi nu haft detta stora bakslag, som inte kan ses som någon succé för någon av oss, så har vi bestämt oss för att göra vissa förändringar. Jag och min kropp skall alltså gå i terapi, vår relation skall förbättras, vi skall ha en öppen dialog och inte bara höra varandra utan även lyssna. Dessutom så skall vi ge varandra beröm.
Jag skall erkänna att jag inte riktigt vet hur detta skall gå till, så om någon har några tips eller tankar då är dessa välkomna.
För att fira detta så tog vi 10km runt Kungsholmen i motvind och tokregn. Det gick bra i början 4.30 fart sedan kom ett långt parti med massa is, och sedan ännu mer vatten och slask. Jag, eller egentligen kroppen, gick in i väggen så det blev ett pissigt pass.
Resultatet blev en tappad tånagel och en melerad sko…
Terapin fungerade uppenbarligen inte eftersom att du borde lyssnat på kroppen INNAN den gick in i väggen!! I morgon ska jag gå till gymmet och cykla med mitt sargade ben, då ska jag lyssna riktigt noga på hur det mår..
SvaraRadera