Spring snabbare

Den som säger att löpning inte är en tekniksport vet inte mycket om löpning.
I går var jag på löpskola med Fredrik Zillén. Han är proffesionel löptränare på heltid och tränar bland annat Sveriges största triathlonklubb, Stockholm City Triathlon, och löptränare i friidrottsklubben Hellas.

Denna löpträning är nog en av de mest givande saker jag gjort för 600kr någonsin!

Vi samladed klockan 10 på Hellasgården, vi var två deltagare, vilket ju var en himla tur för oss. Efter lite uppvärmning så fick vi springa en kort sträcka samtidigt som Fredrik filmade.

Ganska snabbt kom min dom- jag är inte en av dem som naturligt har ett bra löpsteg.

Även om han inte sade det rakt ut så tror jag nog att jag kanske låg på gränsen till det värsta han sett. Men inte kände jag mig nedslagen för det. Om man är kass så kan man bli bättre och då måste allt blir bättre. Om jag hade ett prefekt löpsteg så hade man ju kunnat undrar varför jag inte är en bättre löpare. Nu behöver man inte undra, jag är inte en bättre löpare än så här för att jag inte har ett löpsteg. Helt riktigt jag har inte ens ett löpsteg utan tar mig fram med något som kan beskrivas som gång med studs.

Min fel
- Sätter i hälen extremt tydligt, det där med att visa fotsulan åt konkurrenterna fick en ny innebörd.
- Armarna klistrade mot kroppen.
- Över kroppen vrids som i ett skruvstäd
- Fel tyngdpunkt
- Hälens högsta punkt på fel ställe

Mina rätt
- Jag hoppar inte fram huvudet ligger i en rak linje

Ja, ni ser ju själv inte många rätt

Under tre timmar fick vi köra olika övningar; dressyrhästen, springa på varm kol (bildningt), springa och servera på fat, ha en bok på huvudet. Göra olika stryrkeövningar som är bra för löpare, samt springa i backe. På slutet filmade han oss igen, med vårt nya löpsteg. Därefter fick vi se oss själva på film- Before and After.

Visst var det skillnad, fick också några punkter att fokusera på:
- Fram med höfterna
- Kortare steg
- Annan tyngd punkt

För att klara detta så ska jag göra olika övningar. Det går tydligen inte att bara byta löpsteg utan det måste steg för steg vänjas in, återigen detta förbaskade ord - Tålamod.





Efter passets slut så joggade jag från Hellas till Slussen, planen var egentligen att jogga hem, men jag ska säga som det är jag orkade inte. Kroppen var helt knäckt och ville inte mer, 3 timmar var nog tyckte den. Och eftersom vi går i terpai så lyssnade jag. Blev ändå drygt 8 km i ca 5-fart





Det fanns ingen energi kvar trots att jag innan jag lämnat hellas tagit två av "mina" bollar och lite saft. Japp, ni läste rätt saft. Andra kanske dricker energidryck men det får jag ont i magen av så jag kör med I:s mammas flädersaft. Så I:s mamma om du läser detta så vill jag gärna ha mer saft!
Saften jag dricker på mina långpass är snart slut!


På vägen hem varierade jag mellan min nya och gamla löpstil och det är skillnad. Ni som är intresserade kan besöka http://www.springsnabbare.se/