Planera träningen efter livet eller livet efter träningen?

Livet snurrar på mer eller mindre, man stiger upp, man jobbar och man tränar. Jag får ibland frågan hur jag hinner träna eftersom jag jobbar heltid och också lite extra ibland och har sambo, när träffar jag honom?

Jag vet inte hur man inte hinner träna, det handlar om planering och prioritering. Ibland händer det att jag prioriterar bort utekvällar för att jag hellre vill upp och köra ett långpass på söndagar, men sådan är jag. Andra för tvärt om prioriterar bort träning för att göra annat.

Men för det mesta så tycker jag att jag kan både få kakan och äta den. På helgerna så stiger jag upp, äter och drar iväg, vilket gör att jag faktiskt kan möta upp vänner eller sambo vid 14 tiden för lunch eller shopping eller annat.

På veckorna då?
Jag jobbar 8 timmar om dagen men har ändå inga problem att få in min träning 6 dagar i veckan. När det går tränar jag på morgonen, särskilt styrkepassen och yogan även vissa distanspassen kan rivas av innan frukost eller med något lätt i magen. Tränar sällan på lunchen för att de ofta känns stressigt. Annars så tränar jag efter jobb. De dagar det passar sig så springer jag hem från jobbet. Lämnar kläder här och springer med det viktigaste. Andra gånger tar man sig hem eller till Sats för att byta om och riva av sitt pass.

Ibland undrar jag vad man skulle göra om man inte tränar?
Det där med att följa TV-serier har aldrig varit min grej.

Men visst handlar det om att planera, veckohandla och ett planera vilken mat som skall lagas vilken dag. Ser till att äta mina mål mat och mellanmål. Man hoppar inte ett pass för att man är trött och hungrig.

Ibland brukar jag säga att jag planerar livet efter träningen så det är tur att jag har en sambo som är likadan. När vi är på semester så stiger vi upp tidigt för att hinna springa eller köra crossfit på stranden innan solen är för het och alla andra trängs där. Ofta blir det också ett pass på kvällen, gäller ju att passa på när man är ledig. Planerar redan för härliga löpturen i det backiga Lissabon i maj.


Så hur går det med träningen då?
Jälla bra skulle jag säga!
I går var det intervallpass, är inne i en period med mycket fartträning nu.

Är alltid lite nervös innan intervallpassen. I går var det 15 min uppvärmning i 5-fart följt av 5st 4 minuters intervaller. Började i den fart jag höll sist, gick för lätt, höjde ett snäpp, två snäpp, tre snäpp. Galet! Var under 4-fart. Målet var att köra dessa på tävlingsfart, det var vad jag önskade. Men det gick alltså fortare och pulsen höll sig lugn och fin.

Körde på löpband för att ha koll på tid och puls eftersom min klocka är på reparation. Alltid på 1% lutning.

Klart var jag besviken eftersom jag inte var spyfärdig efter dessa men så vet jag att det går att pressa ännu mer! Ska bli spännande med alla tester jag ska göra på måndag det kommer att hjälpa mig med att strukturera passen för att få ut mesta möjliga av dem.

Sedan jag gick löpkursen och skaffade en coach och dessutom lagt in löpskola så har min löpning blivit mer avslappnad. När jag blir trött så fokuserar jag på steget och på att slappna av i ansiktet och det hjälper. Tänk att ditt ansikte skall vara som på sprinters när kinderna dallrar, helt avslappnat, inga rynkor i pannan. Mitt steg är också mer avslappnat och jag har hittat ett annat driv.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar