Ett himla skit

Förra veckan blev jag lite sjuk, i helgen var jag frisk simmade i söndags och det gick bra. I går blev jag sjuk igen med ont i halsen och ont i örat.
Först trodde jag att det var ett tidigt statium av Vätternrundan ångest men lunchpromenaden som gick upp för den lilla backen visade att det nog var förkylning. Under kvällen blev halsen värre och nu är jag hemma från jobbet. Tar till alla medel, vi snackar Kan Jang, C-vitamin, överdosering av zink för att inte tala om all rå vitlök som fått spökerna i garderoben att flytta ut.

Stressad över att förra veckan försvann med bara 7 mil på cykeln denna veckan verkar bli ännu sämre. Ska tydligen vara fint väder på fredag så jag har till och med tagit ledigt för att cykla med storebror och Alewalds Peter. Detta är duktiga cyklister vars normalfart är ungefär som min toppfart i nedförsbacke. Har blivit lovad att ligga på rulle, är lite tveksam om det kommer hjälpa måste ju ändå trampa runt mina pedaler. Nåja först måste ont i halsen försvinna.

Det kan ju inte undgått en enda löpintresserad att vår Musse inte får åka till OS. Orsaken är den svenska kvalgränsen är mycket lägre än den internationella och som jag förstått det så är det bara en person som skulle klarat den svenska kvalgränsen nämligen Kjell- Erik Ståhl 1983..
Runners world har startat en insamling för Musse jag har skrivit på så gör det du också.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar