Saker som bara händer mig!

Glad ihågen gick jag i går morse till naprapaten för att få nytt träningsprogram. Jag nämnde att jag de senaste veckorna haft ont i vaden, har inte velat tänka på att jag har ont i vaden så jag har inte gjort det.
Men det gick nu inte att ignorera, för det har gjort jävligt ont.

Stefan var lite orolig att det kunde vara blodpropp först men efter att ha kollat pulsen och lite annat så verkade det inte som det. Jag har oxå haft ont på insidan av knäet, lite vid menisken men inte haft symptom som tyder på skadad menisk. Han ringde till sin läkare och jag fick komma direkt. Doktorn klämde och kände lite och konstaterade att det inte verkar vara blodpropp men att det är dumt att chansa så jag fick en akut remiss till ultraljud.

30 min senare ligger jag med rumpan i vädret och får knäet undersökt. Doktorn ser inga tecken på blodpropp, men stannar plötsligt upp med den lilla maniken.
Gör det ont här?
Ja! det är där det gör väldigt ont!
Mmmhmm, jag ska hämta överläkaren..

En äldre man kommer in.
Mmmhmm, det ser ju konstigt ut... Ser andra knäet likadant ut?
Nej det är normalt.
De pratar över huvudet på mig ett tag. Sedna får jag berätta hela min knä historia.

De slutar med att de konstaterar att jag mest troligt har cystor i knävecket, massor med små cystor som ju inte ska förväxlas med tumörer. De kunde däremot inte riktigt säga var de satt eller hur det satt eller varför som satt där. Det är dock inte en baker cysta som ju är rätt så vanligt. Så nu väntar jag på att göra en magnetröntgen. Men det kan vara så att dessa cystor trycker på mitt knä och menisken vilket framkallar smärtan som jag har nu.  Det positiva var att de kollade mina knäskålssenor eftersom jag haft hopparknä och de kunde se att dom var friska iallfall.

Någon annan där ute som varit med om detsamma?
Jag orkar inte ens bli nedslagen, jag blir inte ens förvånad, jag har ju råkat ut för allt annat så varför inte också lägga till cystor på meritlistan.

Idag lördag så tröstade jag mig iallafall med ett härligt dubbelpass. Simpasset blev 1300m och det är ju nästan så det kan räknas som simträning! Nu när passen börjat bli så pass långa och jag simmar med mer fart så kör jag rehab/styrka efter simningen. Det känns lite bakfram.


Lördagens träningsväska packas.