Livet som proffs

Så där ja, då var påsken avklarad. Jag vet inte riktigt vad ni gjort under påsken men jag har varit på träningsläger i Junosuando, min hemby uppe i norr.

Efter omkring 13 timmar i bil så anlände jag till byn på skärtorsdagskvällen. För att inte förlora någon tid så satte jag pappa i arbete direkt med att fästa binningarna på rullskidorna. Tyvärr kom det ett bakslag direkt då spetsarna till stavarna inte passade. Så jag fick åka rullskidor med vinter spetsarna, det hade inte sagt mig något innan men, tänk er svenskarnas skidor under VM, för er som inte såg så tänk er bakhalt. Stavarna fick inget fästa så det var mest benen som fick jobba, gick inte fort men jag insåg i alla fall att det inte var omöjligt att åka. Jag slet på och samlade totalt några kilometer på rullskidor. Bildbevis kommer!

Att leva som proffs är skönt och det är vad jag gjort hela påsken, nästan i alla fall. Stiger upp till dukad frukost, drar iväg och tränar, kommer tillbaka till lagad lunch. Vilar sig lite i solen och drar iväg på pass två. Kommer hem till uppvärmd bastu och lagad middag. Skulle kunna vänja mig vid det!

Passen har varit blandade, mycket nostalgi när man springer på vägarna från barndomen. Saalmijäärvi grusväg, när jag var yngre tyckte jag backarna var oändligt långa och branta, nu kändes de som knappa upphöjningar i vägen. Perfekt väg att köra 100m ryck på, ingen musik i öronen bara mina flåsande andetag och fågelkvitter.

Bästa löpturen gick från Lappland till Norrland, över en länsgräns, 20km. Har inte sprungit den vägen tidigare, men cyklat dock aldrig tänkt på att det i princip går uppför hela vägen, med lite större uppförsbackar ibland. Men nu vet jag det. Fick också tillfälle att beundra en klarblå himmel och lyssna till ljudet av snö som smälter.

Det kommer lite bilder senare…

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar