Jag är nog en av få som faktiskt ha överansträngt mig av för mycket rehabträning och fått rehabba för för mycket rehab. Jag vill så mycket och så gärna att det ibland går lite snett. Men jag kan också bli totalt uppslukad av en idé och när jag blir det så skyr jag liksom inga medel. Jag sätter mig ner och funderar på vad som krävs och gör det sedan, plus lite till. Just det där lite till är mitt stora problem, som man säger gränsen mellan ett geni och en idiot är hårfin.
Nu har jag lyckats få lite nackspärr, vi kan kalla det Ahlshammar syndromet, fast lite mildare. Det är någon form av inklämning som kommer från att jag såklart ökat min simträning från 0 till 111 på kort tid, med det är inte bara mitt fel utan man har ju ett jobb där man sitter vid datorn också. I mitt nästa liv ska jag bli gruvarbetare! Så nu kan jag inte riktigt simma, jäkligt surt. Ska till min naprapat i morgon igen och så kanske det är fixat till helgen...
Detta medför flera problem, först att jag missar sista öppetdagen på Utebassängen idag.
 |
| Tråkigt tråkigt! |
Körde mitt favvo intervallpass 4x4min med vila så pulsen gick ner 30 slag. Svettigt och skönt. Så lite coreträning och rehab efter det. Om man inte får träna det man vill träna så får man helt enkelt träna något annat. Ditt hjärta bryr sig inte om vad som gör att det får jobba bara det får jobba!
Jag kör Rasmus Hennings coreträning just nu och det är faktiskt riktigt bra pass som inte tar mer än 10 min så om man inte har något bättre för sig kan man köra det två varv. Ni hittar det här.
 |
| Ser ni blåmärket på min arm? Japp, bröstsimmare i snabbsimbanan... |
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar