Efter den lilla incidenten med rullskidorna på morgonen var jag lite orolig för hur det skulle gå att ta dem ut till Drottningholm i rusningstrafik. Det gick bra, rullskidor är verkligen en isbrytare aldrig pratat med så mycket folk i Stockholm kollektivtrafik förrut.
Skidor och stavar, vad mer behöver man en varm sommarkväll?
I motljus blir alla snygga!
- Är det svårt? hur bromsar man? var åker man?
Svarade som ett proffs, mer som Marit än MAD vill säga.
Blev en härlig tur på 11,5km och strax över timmen. Vågar inte riktigt åka ner för alla backar, eller ja lutningar, så jag fick ta av skidorna och gå ner några gånger så jag fick ändå upp rätt så bra fart tycker jag. Blandade stakning med diagonalåkning. Mötte några andra rullskidsåkare och tillskillnad från löpare så hälsar man på varandra om man åker rullskidor. Ett "Hej" eller "Hejja hejja" är obligatoriskt. Antar att man är förenade i någon form av nördighet...
Såg några riktiga proffs åka, försökte hänga på ett tag men det var omöjligt fick istället lite tekniktips som jag ska öva på, stakning i backe...
Mötte upp vännen Anna som var lite små sjuk och istället hade köpt med sig Proviva Apelsin och passion, ananas, melon och annat gott och väntade vid Drottningholmsslott där också Carro och Lina som varit och kört Fornstigen på MTB mötte upp. Där satt vi, mer eller mindre svettiga i gräset och drack ljummen Proviva och levde livet la dolce vita!
Skidor och stavar, vad mer behöver man en varm sommarkväll?
I motljus blir alla snygga!