Det där är ju ingen utmaning du skulle ha...


När jag inför Vätterrundan köpte en ny cykel (helt ärligt så köpte jag ju inte den utan fick den i 30 års present) så var det några av mina vänner som tyckte att det var ju himla fusk att ha en sådan ny och fin och bra cykel för med en sådan är det ju ingen konst att cykla Vätterrundan.
Nee för ska man göra det och det ska vara en utmaning så ska man ju cykla på farfars gamla cykel eller en mountainbike med dåligt pumpade däck.

När jag sedan tränar i min våtdräkt inför Vansbrosimmet så återkommer ungefär samma personer och säger.
Jaha du ska simma i våtdräkt då är det ju ingen konst. Man ska ju simma i bikini i det 16 gradiga vattnet då kan man ju snacka om att man gjort en prestation.
Så vad tycker ni är det en mindre utmaning att cykla Vätterrundan på en racer än på sin gamla mountainbike är det ingen prestation att simma Vansbro på 49 min bara för att man har på sig våtdräkt och inte kalsonger?
Håller folk på med allt detta för att imponera på andra eller varför håller man på?
Jag ”håller inte på” för att imponera på andra, det är jag nog inte nog bra för. Jag håller på för att jag tycker det är kul. Jag menar varför håller andra på att gå ut på krogen och dricka sprit eller går på konserter? För att imponera på andra?

Vad är egentligen en utmaning och vad är det värt att investera sin tid och sina pengar i?
Stefan Holm har sagt det smart ” Vissa köper lego för sina pengar och andra köper kokain”.

Jag tycker det är konstigt att man kan sätta 5000kr på en handväska för att de har ett visst märke men tycker det är helt vettigt att spendera 4000kr på en GPS klocka som även kan räkna mina längder i bassängen. Du kanske tycker något annat...
Vad som också irriterar mig är att det är helt lovligt att kritisera mig som hellre åker på träningsläger för 10 000kr än åker på 2 veckors charter för samma peng. Det är mer lovligt att kritisera mig som väljer att äta ekologiska nötter än den som köper en vakumförpackad muffin till lunch. Det är okej att kritisera mig för att jag köper nya löparskor för 2000kr men helt normalt att betala samma peng för ett par jeans.
Jag kan faktiskt bli sjuktirriterad på folk som ifrågasätter mina val och investeringar. För oftast är det folk i min mening inte fattar. De kanske tränar 2 gånger i veckan eller då och då joggar 7 km. För dem är det inte en större sak att springa ett marathon än att jogga runt kvarteret för enligt mig har de inte ett nog öppet sinne och kan inte förstå. Vad är det de inte förstår? Jo, känslan av att genomföra något som man har investerat sina pengar, sin tid, sitt blod, sitt svett och gråtit så många tårar över. 

Nee man får väl säga som man gör hemma i byn " Det är inte värt att förklara för den som inte begriper!"
I mål efter Vasaloppet säkert 15 000kr fattigare men ett målfoto rikare!

2 kommentarer:

  1. Grymt bra skrivet! Den känslan får jag också ibland, folk ba: jaha men med den här cykeln så är det väl sååå lätt att cykla. NO SHIT en mil kanske, men inte de 6 jag nöter var och varannan dag OCH gör det snabbt... Känns som att vissa vill trycka undan sitt dåliga träningssamvete genom att inte vilja förstå.

    SvaraRadera