Sista passet inför Vasan är klart. Vet ni vad det blev?
40min morgon jogg, 40min det är ännu ett nytt tidsrekord utan känningar i knäet, det var lycka! Jag hoppades att jag skulle kunna bära med mig denna glad känsla hela vägen till Mora. Men när jag kom till jobbet drabbades jag av ångestattack och trodde jag blivit sjuk. Det enda som hindrar mig från att spärra in mig själv på Pite 55 (Norrbottningar vet vad jag talar om) är att fler verkar lika paranoida som jag. Håkan till exempel har ringt en pollenforskare för att kolla så det inte är pollen i Dalarna eftersom det redan brutit ut i Stockholm...
Ångesten som fyllde mitt bröst var kanske alla kotor som satt snett i rygg och nacke för livet kändes lite lättare när jag varit på Accessrehab.
Nu är det inte mycket jag kan göra, allt är gjort och jag ska bara försöka slappna av och tänka positivt. Det som skulle kännas lite bättre var om jag hade haft en bättre upplevelse av mitt sista skidpass än Värm(DÖ) (F)loppet men jag ska tänka tillbaka på det där passet på sjön när jag var så vass. Så ska jag le, jag ska inte vinna Vasaloppet jag ska åka Vasaloppet, jag ska ta mig igenom och sedan ska jag vara nöjd med mig själv.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar