Från säl till späckhuggare

I går var det premiär x 2. Först var det öppning av Eriksdalsbadets utebassäng och så var det premiär för att simma i våtdräkt. Det senare vållade lite mer fjärillar i magen än det tidigare.

Det tog en liten stund att få på sig catwoman dräkten eller Späckhuggardräkten som jag kommer kalla den framöver. Hoppade i vatten och wooo man fick ju värsta flythjälpen! Var lite knepigt att simma först, insåg att dräkten inte satt så bra vid axeln så jag fick krångla med det lite. Sedan är man ju inte direkt van vid att ha något vid halsen och jag är känslig vid halsen. Så det var lite jobbigt.
Men efter en lång insimnings period så kunde jag börja köra kvällens korta pass på 1700m.

Extra mycket Vansbroträning blev det för att det var mycket folk i ute bassängen, som mest 7 pers i min bana. Jag tycker att alla ska få vara med och att alla är lika värda och att man inte behöver vara en späckhuggare för att simma. Men om man simmar bröstsim i snabbsimsbanan så tycker jag ändå att man ska hålla ett visst tempo. Om samma snabbsimare varvar (läs simmar över) dig 2 gånger innan du kommit 25 meter. Ja, då hade jag iallfall flyttat mig till motionsimsdelen, för min egen och andras skull.

Gick inte riktigt att köra på så snabbt alltså så det fick bli ett pass att öva på att simma i våtdräkt och det kommer nog bli fler sådana pass framöver tror jag.

Det är något speciellt med att simma ute, jobbade på där i min späckhuggardräkt solen sken och gjorde figurer på botten och när jag likt en val gick upp för luft så blev man lite så där härligt bländad av kvällssolen!

Förresten, varför säger man en mänsklig säl? Vem vill vara en säl när man kan vara en Späckhuggare?
I späckhuggardräkten, lite bländad av kvällsolen

1 kommentar:

  1. Härligt! Solen i ögonen när man simmar ger en känsla av lycka där i vattnet :)

    SvaraRadera