Lidingölopps banan för dummies


Jag var ju och kollade in Lidingö Loppet banan i går och tänkte lämna lite av mina tankar till er, främst kanske till dem som inte har möjlighet att kolla in banan innan start.

Spring ni jag kommer!
I början går det en hel del upp och ner, det jämnar ut sig efter omkring 6-7km nåt. Så ta det lugnt och undvik att dras med i någonannans fart. Det plattar ut lite sedan och man kan hitta sin rytm men så här tidigt vill man inte ha mjölksyra.

Ett helvete!
Vid 15km är det ett rent helvete. Du hinner knappt ner från den första backen innan du ska upp på nästa.  Jag ska inte måla fan på väggen men har du inte kört backträning så får du göra det nu. Men bli inte rädd, ta det i din egen takt. Jag tror det är bättre att gå än att få mjölksyra. Låt dig inte dras ner i några negativa tankar, alla har det jobbigt här!

Spring själv!
När du kommer ut till Grönska gärde så kommer Grönsta backen. Den går spikrakt uppför. Skit i om publiken ropar heja, heja, spring spring. Säg åt dem och springa själv. Denna backe är tuff och brant. Men sedan följer ett rätt så lätt löpt parti men lite upp och ner men du hinner samla dig emellan stigningarna. Är det finns väder så är det nog mysigt

Den är inte så farlig
Gammal bild från när jag besökte Abborrbacken. Om ni undrar så gör jag tummen upp!
Därefter kommer Abborrbacken, den där mytomspunna mördarbacken. Den är inte så farlig. Det börjar rätt så brant, håll lite till vänster för annars kommer du rätt på en stor sten som kan vara halkig. Så tror man att man är uppe men det har bara flackat ut lite, är en bit kvar. När du är uppe så ser du en skylt ”Högsta punkt 48m. öh” .  Kanske är det ännu värt att gå för att spara på energi och benen för sista sträckan. Men är du en bergsget så kan du nog plocka placeringar här. Det kommer ett parti med asfalt sedan så man kan hitta sitt steg och sin fart igen.


Spurten
Efter abborbacken är det fint att springa, då är det inte mycket kvar. Karins backe kommer som ett sista kraftprov. Men den är mer som ett fartgupp som du kan ta bara i farten.

Spurtbiten är på gräs så det gäller ju att inte halka in i målet som är mitt på gärdet och faktiskt syns lite från skogen.

 
Kolla indenna karta som Gainomax har lagt ut, den har bra info om sträckorna och också om var det finns vätska.

 

3 kommentarer:

  1. Ojoj, där kom min nervositet....

    SvaraRadera
  2. Med ca 28km i benen kommer Karins Backe kännas mer än som ett fartgupp. Blir en ganska tuff utmaning och lätt att gå i väggen rejält där. Därefter är det dock flackt!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jo men jag försöker iallfall vara lite peppande...

      Radera