Skierg och en nåldyna till rumpa

Har insett att alla som tänkt åka Vasaloppet fort tränar stakning på en sådan där Skiergmaskin. Tidig lördag morgon letade jag och fröken Gunde oss fram till Balance City för att testa en sådan här maskin. Vi i princip hängde på låset för att vara säkra på att ingen annan skulle hinna före.



Värmde först upp lite och testade olika motstånd och försökte få in tekniken. Sedan blev de lite crosstrainer till riktig uppvärmning eftersom jag inte kan göra så mycket annat med mitt stelopererade knä. Sedan körde passet igång på riktigt 4x4min med 1 min vila. Var lite svårt att få in tekniken men på de sista 2 seten fick jag upp pulsen till 92% av max så det är ju godkänt. Var faktiskt rätt kul att köra den där maskinen, jag ogillar att köra konditionsmaskiner inne för att man bara står på samma ställe och stirrar in i väggen. Vet inte om det var det faktum att jag inte hade något annat val än att köra stakmaskin inne som gjorde att jag faktiskt tyckte det var kul.

Vi filmade lite också på slutet, var bra för man såg tydliga teknik missar som att jag böjer för mycket i höften. Blir lite sittande, det måsta jag jobba på!


Förstår att ni är riktigt nyfikna på hur det är med mitt knä!

Det är nja. Var hos naprapat Martin i lördags och kollade igenom kroppen. Svullnaden är nästan borta så troligen var det en inflamerad slemsäck, men det är fortfarande ömt.


Jag känner mig alltid som ett olydigt barn när jag är hos Martin:
- Jaha, hur länge har du haft ont då?

- Asså ont och ont men jag har ju känt av det i kanske en månad eller så...

- Men du har tränat på som vanligt?

- Ja, jooo det har ju blivit bättre medan jag sprungit...

- Men mer ont efteråt?

- ...

- Vad körde du för pass innan det svullnade?

Här ljög jag, kunde liksom inte säga att jag kört ett 4 tim pass utan sade något om 2 tim terräng och kanske lite rullskidor innan.


Ryggen var tydligen rätt så sne och så ska vi inte tala om rumpan som var så öm så jag jag inte viste var jag skulle ta vägen. Blev så nålad att jag kände mig som en nåldyna och träningverken dagen efter ska vi inte tala om!


Försökte också tvinga honom att säga när, alltså en exakt dag när mitt knä skulle vara bra bara för att det skulle bli mer uthärligt då. Fick inte testa jogga förrän tidigast på onsdag förutsatt att jag inte kände något i knäna då. Tills dess blir det stakmaskin.










Mat att laga när du egentligen inte orkar laga mat...

Det var länge sedan jag lade ett recept, inte ett bra tecken eftersom jag oftast tycks göra det när jag inte kunnat träna normalt. Men här kommer ett...



Vissa dagar orkar man inte laga mat, men jag är en sådan person som ska ha matlåda varje dag för jag gillar inte att äta ute så därför har jag inget val det är bara att laga mat, då brukar jag fixa till något som går snabbt och är enkelt som detta.


Bönbiffar med piffigsallad
Biffarna
2 burkar bönor, kidney eller kikärtor
½ chili
1 vitlöksklyfta
1 ägg
Salt och peppar.

Blanda ihop alla ingredienser i en bunke, eller i en mixer om du har en bra sådan. Mosa ihop allt till en smet. Det gör inte så mycket om inte alla bönor blir mos bara de flesta blir det. Rulla dem till bollar och platta sedan försiktigt ut dem till biffar.
Sätt på stekpannan på full värme och lägg i en klick smör, ju mer smör desto finare färg. Stek biffarna tills de torkat upp och fått lite gyllenbrun färg.

Piffigsallad
Cous-cous
Riktig fetaost
Paprika
Rödlök
Lime
Spenat, ruccola eller annat
Oliv olja

Koka cous-cous enlig anvisningarna på förpackningen låt de svala och häll i lite olivolja och rör runt med gaffel så det luftas. Hacka lök och paprika enligt önskemål. Tvätta limen ordentligt och riv ner limeskalet i cous-cousen, pressa också i lite saft. Blanda i alla andra ingredienser.
Om man vill kan man äta det med äppeltzatziki. Riv äpple och blanda det med turkisk yoghurt, lite peppar.

Stökkök, sambon tycker att jag är som en blandning mellan Moberg och en senil italienare när jag lagar mat. Stökar och slänger och använder inga mått och har heller inte koll på hur länge saker varit i ugnen eller kokat. Har bara misslyckats två gånger dock, en gång med glass au four och en gång när vi inte hade krossade tomater till kycklinggrytanoch jag testade med ketchup istället....

Knästatus: Körde 30min på crosstrainer och 20min armcykel i morse. Det blir bättre, knappt ont alls i höger knä som var det värsta knäet. I morgon blir de Skierg! aldrig testat de innan så om någon har några tips att komma med så är det välkommet. Om knäet inte är fix på måndag får jag leta upp baddräkten... men jag tror det är fix till på måndag!
Sånt här kan man göra när man har ont i knäet, dricka glögg och kolla nåt program om insekter

Bättre illa fäkta än att föräta sig på tomteskum

Efter ett pass i veckan satt jag i personalomklädningsrummet på Sats Regeringsgatan och snicksnackade bort tid som vanligt. Samtalet rörde kroppen, när jag började gå på gym var jag en liten sparv om jag hade bott i Stockholm då och gått in på säg Sats Odenplan och sett alla bufflar och pinnsmala brudar hade jag nog vänt i dörren gått in på 7 eleven och köpt 5 påsar Tomteskum. Jag förstår att man kan känna sig så när man börjar träna. Alla andra är så mycket snyggare, starkare, smalare, snabbare, bättre….

Jag kan känna så när jag är ute och springer och blir omsprungen av någon gasell med lätta fötter som tycks flyga fram utan minsta ansträngning samtidigt som jag flåsar lungorna ur mig. Brukar tänka att jag minsann är ute på mitt 15km pass och det är ju lätt för någon som bara ska springa 5km att hålla den där farten men jajaja häng med på mina 30km så ska vi se…

Tänk hur många det är som faktiskt slutar träna för att man inte tycker att man passar in på gymmet, i löparspåret, i skidliften eller var fasiken som helst. Alla barn som alltid blir sist valda i gympan och som lär sig hata träning och skyr också sina kroppar och föder dem med tomteskum.

Jag har bara en sak att säga, sanningen så här är det:
På gymmet har ingen tribeltatuerat muskelmonster tid att titta på någon annan än sig själv. Så ingen bryr sig om du tar 1 kg hantlarna eller 21 kg hantlarna.
Ingen bryr sig om du svettas och så din nya fina träningströja tröjan blir blöt under armarna. Inte en jäkel bry sig heller om du inte har en ny fin träningströja utan kör med den gamla t-shirten från företags kick-offen.
Vet ni vad mer? Ingen som är ute och springer tänker heller på hur du springer, om du inte råkar ha oturen att springa om mig förstås. Om du flåsar när du springer så bra! Då jobbar du ju!

Att vara rädd för att bli dömda av andra är inte en giltig orsak till att inte träna

Jag har nummerlappsskräck!

Mitt knä blir bättre och bättre för varje dag, det var höger knä som var problemet men eftersom jag överöst knäet med omsorg och kärlek så har vänster knä blivit avundsjukt så nu har den också börjat göra ont. Det vänstra knäets beteende påminner lite om min brorson Dogge, han brukar också gnälla så här när han inte får uppmärksamhet.

Jag har haft känningar i knäet ett tag, någon vecka eller så… borde vilat direkt men som min sambo sa: Du har ju blivit bättre på att lyssna på kroppen, du har ju inte gått så långt att du har kryckor.

Så vad tränar en löpande skidåkare som inte kan röra på benen?
En massa fjantiga rulla på bollen övningar men kan ju inte göra dem för benen. Ett styrkepass för överkropp där jag visade kidsen på gymmet var skåpet ska stå och värmde upp lite biceps med 15kgs hantlarna. Sedan hittade jag en sådan där armcykel, går inte ens att beskriva hur tråkigt det är men det är bara att bita i det sura äpplet tänkte jag och körde 4x4min intervaller. Lyckades inte komma upp i 90% av max för armarna dog innan. Undra varför?

Hörde att det finns en sådan där stakmaskin som alla skidåkare verkar använda på Balance, så jag fixade en prova på träning där till mig själv. Som Sats:are är ju Balance lite fiendeland så jag är nog lite nervös inför att denna provträning…

Dessutom sitter jag och funderar på om jag ska anmäla mig till Lidingö Ultra 50km den 28 april. Jag vill men vill inte, jag har nummerlappsskräck!

Satsar man hårt faller man hårt

Har fått lite respons på mitt söndagspass i stil med; idioti, nu blir du sjuk; varför? Men också ”Härligt kämpat ett sådant pass ger mental hårdhet”.

Frågan varför kan jag svara på. Jo för att det stod på träningsprogrammet, ett program som jag inte ens själv skrivit utan tagit från Vasalöparen. Programmet är skrivet av ingen mindre än Erik Wickström och Oskar Svärd. Kommentaren om mental hårdhet kom från just Erik…

Hör också olyckskorparna kraxa sig hesa när jag nu säger att jag har lite ont i knäet. Knäet är troligen över ansträngt, inte av lördagens pass utan har haft känningar en tid som jag, ja ignorerat

I går blev det varmt och väldigt ont. Ringde min doktor (hon är inte legitimerad men har en mamma som är doktor så jag tror kunskapen gått i arv). Hur som så har hon alltid något att rekommendera och om jag skulle hamna på en öde ö så är Elin det enda jag skulle ta med. Hon har alltid allt på sig; skavsårsplåster, allergimedicin, näsdukar, 5 olika typer av värktabletter, astmaspray… Dessutom vet hon när man ska använda vad.

Fick rekommenderat Voltaren tabletter och salva, redan idag är knäet mycket, mycket mindre ont. Men denna vecka blir det löpvila… Egentligen bra får jag satsa på att åka mycket rullskidor och just typiskt så väljer snön och halkan att komma just denna vecka.

Orsaken till det onda är mycket men satsar man hårt så faller man hårt, upp som en sol ner som en pannkaka eller så ser man det positiva – hälften vågat hälften vunnet… Varit en hel del löpning många långa pass och mycket backe med mycket nedför. Samtidigt som jag gjort om mitt styrketräningsprogram och då av någon dum anledning tagit bort den bästa övningen för att stärka knäet.

Att träna 4 tim i sträck är att känna att man lever… att leva är att lära och jag har lärt mig att; man inte ska ta borta bra styrkeövningar för knäna

4 timmars träning

Hade en rejäl vilodag i fredags, satte mig i soffan 16.30 och reste mig och gick i sängen vid 23. Då hade jag dessutom fått i mig en hel form med ostkaka och grädde, kanske inte så konstigt att jag satt stilla...

I går körde jag ett riktigt Vasaloppspass, kl 10 var jag ute på Ekerö, där det blåste stormvind, körde 2 tim rullskidor. Först svor jag för att det knappt gick att åka framåt för att de blåste rå mycket sedan svor jag för att de blåste så mycket när jag åkte nedför, ogillar nedför. Efter 2 tim mötte jag uppp fröken Gunde. Tog av skidorna och snörade på mig terrängskorna, drog en nötcrém och så satte vi ingång att springa. Det tog inte lika länge för benen att börja rulla som sist, kanske för att vi sprang i terräng och man fick lyfta benen ordentligt. Vi sprang Fornstigen, det var faktiskt riktigt kul!

Inte så kuperat som Ursvik men liksom lite roligare för det var mer obanat och lite små backar nästan hela tiden och jävligt lerigt. Farten var inte extremt hög men vi sprang på, sprang lite fel ibland, planen var 2 tim och vi var tillbaka vid bilen efter 2 tim och 3 sek.

I går söndag kunde jag alltså klocka 4 tim träning med rätt exakt 5 min vila emellan. Jag är nöjd och jag somnade kl 21:15 på kvällen.

Tänk på vilodagen

Vaknar med Timbuktus låt i huvudet "vaknar en morgon med en sten i mitt bröst, allt som var så enkelt känns nu dubbelt så svårt" hans handlar om baksmälla i mitt liv handlar den om när man vaknar med jordens träningverk som går från fotsulorna till huvet.

Gårdagen var tuff, först gymmet på morgonen där jag var riktigt pepp och hade bytt ut några övningar. Körde som en galning och tog nu över 40kg i frivändningar. På kvällen var det skidträning med Sport support och då var det styrka på rullskidor, triceps och lats fick en rejälomgång, min träningsverk från gympasset hade redan börjat komma...

I morgon är det äntligen vilodag det var det enda jag tänkte på under dagens löppass, som jag gjorde efter att ha stått på mässa från 8-17, suttit 30min på hela dagen och annars babblat konstant. Men så i morgon vila, jag har stor respekt för vilodagen det har jag lärt mig sedan barnsben hemma i byn.

Fjordis som var kungen på gymmet hemma körde vilodag på söndagar. Hans filosofi var att det var bäst att lyda Gud på nåt sätt så han valde att tänka på vilodagen så att man helgar den och det är verkligen vad jag ska göra, även om min vilodag inte längre än söndag utan fredag men det kanske funkar ändå?