En vanlig matdag

Jag har fått några frågor om hur och vad jag äter nu när jag inte längre äter LCHF och hur jag tänker kring kosten när jag dragit ner så pass mycket på träningen.

Jag äter ju absolut inte lika mycket nu som när jag tränade som mest, alla vet ju att ekvationen måste gå ihop om man inte ska sluta som en boll. Plus minus noll, eller gör av med mer än du sätter i dig helt enkelt. Jag är verkligen en gottegris utan dess like, så jag är som ett barn som behöver tydliga regler kring det. När jag sprang 10-15 mil i veckan gjorde det dock inte så mycket om fredagsmys även blev lördagsgodis och söndagsmums. Men nu när konditionsträningen är lika med noll och förbränningen är rätt så låg så gör det faktiskt nåt.

Jag är inte en av dem som kan förbjuda mig att äta sött, av den orsaken att jag under min uppväxt haft problem med maten, vilket är ett helt annat inlägg. Istället så försker jag nu begränsa mig till lördagsgodis, bara genom att göra detta har jag tagit bort massa tomma kalorier. Sedan har jag minskat storleken på mina portioner lite. Men efter att innan jul ha gått igenom min kost så fick jag ju även veta att jag tidigare legat på ett underskott, alltså ätit för lite så istället försöker jag nu att faktiskt ligga lite plus.

Jag äter ju inte längre enligt LCHF, jag följer ingen diet utan försöker äta det min kropp mår bra av.

Så här kan en vanlig dag se ut:
Frukost: Smothie på hallon, mango, avokado och mandelmjölk och  fröknäcke eller glutenfriknäcke macka med smör och ost eller hamburgerkött.

Mellis: Ett glas hampaprotein och en kaffe med mjölk.

Lunch: Alltid gårdagensmiddag. Idag är det köttfärs med morötter, vitkål och lök kryddat med senap och spiskummin.

Mellis: Den gröna drinken som har blivit en stor favorit! Gjord på äpple, ingefära, lime, spenat och avokado.

Efter träning: Ett glas hampaprotein

Middag: Kanske Afrikanska grytan

Kväll: Beroende på när jag äter middag, på tisdagar äter jag middag kl 22, inte optimalt men så är det. Men oftast ett glas hampaprotein och kanske en kopp te.

Den gröna drinken

Längtar efter att cykla

Jag tror jag kommit över Vätterrundan, det kom för ett tag sedan innan jul. En väldig lust att cykla!
Jag har inte riktigt känt lust till det sedan Vättern. Upptakten inför detta 30 mil långa cykellopp var ju en orgie i att jaga cykelmil. Nästan varenda ledig sekund kände jag ett tvång och krav på mig att cykla. Det var liksom inte kul att cykla för att det var ett måste.

Men nu längtar jag verkligen efter att cykla, att bara trampa på och se landskapet skifta, vinden mot benen och smärtan i rumpan. Därför jag har bestämt att det ska bli lite mer cykling i år, jag ska se om jag tycker det är kul när det väl är dags men är det de så ska jag cykla mer. För att få en bättre start på cykel säsongen när den väl börjar ska jag i februari, om kroppen tillåter köra igång med lite spinning.

Så länge så drömmer jag mig tillbaka till sommaren

Morgonpass på cykeln

Solig dag på Ekerö

Sånt som händer...

Cykelben!

FRA-rundan!

Allt är relativt

Idag var det dags för veckans enda simpass, även om axeln nu inte gjort ont på några veckor så tar jag det lugnt och utmanar inte den i onödan. Dagens pass skulle inte bli mer än fjuttiga 700m nåt, kändes nästan onödigt att byta om, för den distansen kan jag lika väl strunta i det tänkte jag. Så klart gjorde jag inte det.
Hoppade i bassängen och kände den där fantastiska känslan av att vattnet bara slukar en.
Det kändes så himla bra så jag körde faktiskt några extra längder, men det var mest i syfte på att öva på att voltvända...

Dagens fjuttiga simpass

Efter simningen var det dags att byta outfit och gå upp på gymmet och köra dagens rehabpass. En bensknäböj, höftlyft, sidolyft för axlar och tricpespress tillsammans med plankan på boll och massa annat var på Rehab schema dag 1. Mitt rehabprogram är uppdelat i 2 dagar, 1 och 2, så kör jag varannan totalt kör jag 4 rehabpass i veckan och varje pass är omkring 75min långt med uppvärmning.

På kvällen var jag hemma hos en vän och vi pratade träning, jag berättade om mitt fjuttiga simpass. Då säger hon att allt är ju relativt, om hon gått till badet och simmat 1000m hade hon varit väldigt nöjd med sig själv.

Ett gammalt gummiband

2013 är i fullgång, jag tillbringar det mesta av min tid med att jobba just nu. Däremellan tränar jag rehab och tänker på träning och på att träna hårt och ordentligt. Jag fick också fatta det tuffa beslutet att boka av träningsresan till Playitas, det skulle blivit en veckas simning med Varbergssimsälskap och med Josefin som tränare. Största orsaken var att jag inte kan vara borta från jobbet just nu andra orsaken var att axeln kanske inte är redo för 1 veckas hård träning.

Jag känner faktiskt en helt annan spänst i kroppen, tidigare kände jag mig som ett torkat gummiband, ni vet sådant där som går av när man drar i det. Men under det senaste veckorna har det hänt saker i kroppen. Det började med att jag kunde göra ett ordentligt knäböj, sedan kunde jag böja huvudet bakåt utan att få ont och sedan ett tu tre kunde jag röra på skulderbladen. Så plötsligt på yogan i tisdags så kunde jag sträcka ut höger ben rakt när jag satt och inte bara det, jag kunde ta fast runt fötterna med händerna. Jag har inte kunnat räta ut högerben helt utan smärta på 2 år!

Detta ser jag som tecken på att jag är på rätt väg, men ännu är vägen lång och jag vet att det kan komma fartkontroller på vägen. Det gäller att skynda långsamt, precis som i traffiken. Att stressa kanske kan ge mig någon sekund, men det kan också göra så att jag aldrig kommer fram!

Jag (eller jag har fått min man) att bygga ett program i vår iPad där jag kan analysera min träning, ska visa er det när jag använt det lite mer. Men det är ett rätt avancerat analysverktyg där känslan i kroppen är viktig.

Jag är ju också en sådan som älskar träningsprogram, ett oplanerat träningspass får knappt tas upp i träningsdagboken. Så därför har jag planerat alla min pass fram till februari! Citatet för bilden nedan är faktiskt namnet för min träningsplanering under januari och februari

Denna bild har jag just nu som skrivbordunderlägg.

Simma, simma!

Varit lite tyst här på bloggen under helgen, detta beror enbart på ComHem. Helst plötsligt slutade nämligen vårt Internet och TV:n att fungera, det var i lördags. Ringde och anmälde felet och på tisdag kan de komma och kolla... Bra service och dessutom missade jag min favorit etapp på Tour de Ski - klättringen.

Detta elände vägdes iallafall upp av att jag simmade i lördags!
Det är en konstig känsla, man längtar så efter det så när man kan ska göra det så vill jag nästan inte för att jag är rädd att det ska göra ont i axeln och då är man tillbaka på ruta 1, så länge man inte försöker kan man drömma i allafall...

Planen är att simma ett pass i veckan nu i januari för att förhoppningsvis kunna öka till 2 pass i februari och hela tiden köra mina övningar 4 dagar i veckan samt så klart ordentlig uppvärmning innan jag hoppar i bassängen. Passen i bassängen blir inte heller som tidigare utan kortare i både tid och längd och inte lika snabba.

I lördags behövde jag lite inspiration så jag tog fram en klassiker som jag köpt när jag behövde lära mig mer om hur man bygger upp såväl simträning som cykelträning. Här finns en massa pass som bara är att köra och dessutom uppdelade på grundträning, där jag antar att de flesta (förutom kanske skidåkare) är i nu, sedan kommer snabbhetsträning och tävlingssäsong.

Passet jag körde i lördags har jag kört många gånger förra året när jag skulle lära mig att simma.
15 min uppvärmning och teknik
4x8min frisim med 1-2 min vila mellan setten
5 min avsim

Ett pass jag verkligen kan rekommendera till dig som vill börja simma och ännu sliter med att orka många längder, det är grundträning som syftar till att bygga uthållighet så det ska inte gå fort.

Har såklart kört mitt nya rehabpass också, det är tuffare än det gamla...

Den 21 januari 2013

Nej jag har inte tagit fel på datum jag har fått ett datum för när jag ska få springa mina första 2km i lugn joggfart sedan Lidingöloppet! Känslan är en blandning mellan lycka och rädsla. Tänk om det inte funkar?

Förrutsättningen för att jag ska få springa mina 2km är att mitt knä utan någon som helst känning klarar av det nya rehab programmet 4 gånger i veckan från och med nu (läs i morgon). Jag är inne på tredje nivån av rehabprogram och det händer ju saker.

Från början klarade jag plankan i 45 sek sedan hade jag ont i knäet och brände i magen, i morse stod jag 2x3min med benlyft.

Jag kunde inte göra enbensknäböj utan fick ha boll till hjälp nu gör jag 3x10st inte enkelt nästan.

Jag hade ingen balans på och kunde inte stå på höger ben. Nu står jag obehindrat på ett ben på balansplatta.

Nya programmet involverar ännu mera core, mer rörelse i övningar där jag tidigare varit statisk och också mer vikter.  Detta är mer utmanande och alltså mer stimulerande.

Nu är det alltså Disciplin med stort D som gäller! En annan sak som man måste vara disciplinerad med nu i början av januari är sitt sötsug. En jul och nyårsledighet fylld av mammans olika kakor och dessutom ett helt bord med tomteskum och chokladpraliner har satt sina spår. Nu är det avgiftning, suget är stort men VILJAN är större!

Har ni några sviter från julen och hur hanternar ni dem?

Fasters hallonkaka med vaniljsås kan vara svår att motstå så här efter jul

 

Det här med LCHF

På senaste tiden har det varit mer och mer tal om LCHF och träning bland annat här.

Jag har under 2 års tid ätit enligt LCHF, framtill i höstas faktiskt så jag kan nog säga att jag har lite erfarenhet.

Jag började alltså med LCHF för 2 år sedan, jag gick verkligen All in (konstigt va?) och åt väldigt strikt. Jag tog bort allt vad mjöl heter, ingen pasta och inget bröd. Senare inte heller ris, potatis utan åt blomkål, mer sallad och ibland rotfrukter Jag gick inte ner ett gram i vikt direkt men mina magproblem försvann. Tidigare hade jag otroligt mycket problem med magen. Jag kunde svälla upp så mycket efter lunch att jag inte kunde ha byxorna stängda, då åt jag vad som kan ses som normal mat, typ köttfärssås och spagetti. På morgonen åt jag havregrynsgröt. Även om jag inte direkt var någon jätte brödätare så slank det nog ner någon macka då och då.

Magen blev helt bra, jag kunde till och med sluta äta mina mediciner. Detta är så klart positivt. Men det hände även något annat…

Men däremot så har jag aldrig varit så mycket sjuk som under dessa 2 år och jag har också varit mer skadad än nu, inte ens när jag tävlade i kampsport och tränade nästan dubbelt så mycket. Kanske är det en tillfällighet men sambandet är för tydligt för att ignoreras.

Att äta LCHF kost var alltså både bra och dåligt för mig. Den höga fett halten som främst är animalisk kan bidra till att öka inflationsprocessen i kroppen, alltså ge fler och värre inflammationer. 

Men jag kände mig aldrig energilös eller seg på träning av att äta LCHF, snarare tvärt om jag upplevde det som att kroppen var lättare, trots allt fett man äter.

Nu har jag dock tagit bort LCHF tänket från min kost, eller jag har snarare testat och med hjälp av Pernilla håller jag på att se vad som funkar för min kropp och inte och sedan äta därefter. Jag tror att ”du blir vad du äter”, vissa är kanske inte alls känsliga för vad de äter medan andra är det. Om du är en av dem som inte är känslig- skönt för dig lev och ät vad du förmår! Men jag är en av dem som är extremt känslig och min kropp strejkar direkt om det är något den inte gillar, vad jag stoppar i mig är A och O för hur jag funkar.

Hittills vet jag:

• Jag kan absolut inte äta pasta, då kollapsar magen
• Jag kan inte äta rågbröd eller annat gjort på råg, det är värre för mig än vitt mjöl
• Min kropp blir inte jätte glad av mjöl men det funkar ibland
• Jag bör undvika mjölkprodukter, jag får en massa slem i näsa och hals av att äta mjölkprodukter, inte direkt men efter att ha ätit det kontinuerligt i en vecka så blir jag täppt i näsan.
• Jag får svårt att gå på toa av blåbär
• Min får extra mycket energi av ingefära och avokado
• Jag har tidigare ätit för lite

Bra mellis för mig!