Hur gör man när det inte känns kul?

En vanlig fråga jag får är om jag alltid tycker det är kul att träna.
Ärligt, nej det tycker jag inte! Det är inte kul som i kul att springa runt i småregn med pannlampa i bäckmörktet men jag skulle säga att alternativet att sitta hemma framför tv:n med datorn i knäet faktiskt är tråkigare. Jag ser inte framemot varje träningspass men i 99,9% av fallen så genomför jag passen. Ibland, som i söndags, får jag muta mig själv:

-Okej Anna om du drar ut på dessa intervaller med rullskidor i regnet så drar vi in till stan och käkar kladdkaka med vispgrädde sen.
- Asså nej jag pallar inte.
- Okej på vägen hem så svänger vi förbi Konsum också och köper lösgodis.
- Jajaja ge mig det där förbaskade pjäxorna då så det är över någongång.

Igår hade jag bestämt mig för att hoppa elfhufsandet eftersom jag inte känt mig helt okej för att istället köra core-pass på gymmet, inte en klass utan mitt pre(re)-habpass. Tycker inte det är jätte kul att rulla runt på en boll och stå i olika varienter av plankor. Men jag gjorde det och det kändes bra efteråt, ungefär lika nöjd med mig själv som när man köpt Situation Stockholm.

På tal om situation Stockholm... kommer aldrig känna mig som en Sthlm:are av flera orsaker bland annat att folk orkar offra så mycket energi på att rädda ett flera hundra år gammalt träd som håller på att ruttna bort samtidigt som man tycker det är skandal att några som ekorrar skapar lite julkänsla på Stureplan. Tycker Alvins stickade tröja passar stilen på Stureplan mycket bra, kunde varit köpt i vilken butik som helst i Sturegallerian...

Ikväll blir det rullskidor, frågan är om man ska köra en chansning och åka ut mot Älta?